Skulle förbereda mig inför en löptur i blåsten. Men hittar inget godis så jag skippar den. 

Ingen löpning utan uppvärming liksom! 

Förstår inte hur jag fann motivationen till att träna utan godis innan..?

Fast det är klart.. Hade ju världens underbaraste, vackraste rugbylag, så jävla värda varenda armhävning, så jävla värda alla löprundor, så jävla värda alla smärtor och brutala blåmärken.

Tjejerna som aldrig gav upp, tjejerna som visste hur man gjorde en GRYM våg, tjejerna som var ett LAG. Ett lag jag hade äran att få vara en del utav.  

Usch, nu blir jag alldeles sentimental! borde kanske ta löpet till Almérs och köpa lite godis.

/Eder tjockisjessie

Jag har en stor låda på mitt rum, som jag brukar skjuta in under sängen när den inte används. Tydligen glömde jag det igår, och hade dessutom lagt locket lite fint från kanten på lådan.

Så när hunden tyckte att det var dags att gå upp i morse (05.30) skulle jag slänga ut honom så jag fick sova vidare. 

Men självklart råkar jag kliva på locket som glider ner och kanar iväg på golvet (locket är plast och jag har halt golv), varpå jag glider med på det en bit och sen trillar rakt på rumpan med en duns och väcker halva huset. Gjorde ganska ont kan jag säga.

När jag väl somnat om sen så sov jag så hårt att jag inte hörde nått av dom tre alarmen på mobilen, inte väckarklockan och inte stereon som gick igång, så nu kommer jag för sent till skolan. 

Men att man slagit i rumpan är väl en bättre anledning att komma för sent än att man målat enhörningar? :D

Det är tur för honom att han är söt när han väcker mig halv 6!

//Bella